att det känns lite olustigt att åka hiss. Ilningen man känner i magen då hissen sätter fart mot nästa våning. Och ilningen man känner i magen då hissen stannar.

När jag var liten och besökte mormor på Vattugatan i Sundbyberg så bodde hon i ett gammalt hyreshus där de hade en gammal hiss. Huset hade endast tre våningar. Breda stentrappor i svart med små vita stenar i. Det var inte nödvändigt att åka hissen upp till mormor som bodde två trappor upp, men för barn så var det såklart nödvändigt. Speciellt då hissen var gammal och var lika liten som en toalett i en studentlägenhet på nitton kvadrat. Dessutom så hade ju hissen en gallergrind som man drog igen innan hissen satte fart i en hisnande fart! Det var ju livet att få åka denna hiss.

Min mormor hade en papegoja vars bur stod i hörnet i köket. Nu kommer jag inte ihåg vad papegojan hette. Men det var lite speciellt kan du tro, en mormor som hade en papegoja som satt på hennes axel då mormor stod vid spisen i köket. Min mormor rökte dessutom John Silver utan filter och hela lägenheten doftade av hennes pinnar.

När min mormor dog -91 och min mor frågade om det var någonting som jag ville ha från hennes hem, som  minne, så visste jag det direkt. Mormor hade en klase med plastfrukter som hängde i hennes kök. Den bestod utav bananer, päron och vindruvor bland annat. Den är det käraste ägodel jag har.

De som är på besök hos mig vet ju inte historien bakom dessa plastfrukter och de tänker säkert att hon, den där annami, hon har en förskräcklig smak!

Skrivet av annamis 8 februari 2010 klockan 20:54
Annonser