Etiketter
Får man ångra förhållanden? Bra, för då gör jag det!
Jag var så kär, så kär. Ja, ni vet hur det är när man är tonåring och det enda man kan tänka på är HAN. (i mitt fall en HAN). Och visst fick vi varandra och allt var bara så toppenbra. Tyvärr blev det ett stormigt förhållande. Han var så svartsjuk så det var sjukt. Min mamma älskade honom. Såklart hon gjorde. Han hjälpte ju till att måla om hallen hemma. Han var nitton och jobbade som målare. Jag var tonåring och gick i skolan.
Sen kan jag ångra alla onödiga saker som jag impulsköper. Till exempel de här. Snygga men så onödiga. De stod som på en utställning i mitt kök i ett halvår tror jag innan de gavs bort. Under det halvåret fylldes de inte med någonting.
Precis innan jag flyttade till Göteborg för tjugotvå år sedan så anmälde jag mig till en franska-kurs. Innan jag hann gå på första lektionen så flyttade jag. Jag ångrar att jag inte anmälde mig till en franska-kurs här i Götet senare. Nu känner jag inte för att göra det, men det hade varit kul att kunna lite franska. Jag tycker det låter så… sexigt? Ha Ha.
Ja, det finns ju en hel del saker som man ångrar. Både som man gjort och inte gjort. Men det är egentligen ingenting som jag går omkring och tänker på. Jag är inte den typen. Jag är ingen tänkare. Men nu ställdes ju frågan. Av någon. Jag undrar av vem? Vem startade denna ett-om-dagen-inlägg egentligen? Fast lite kul är det ju…
Låter lite smått skönt – att inte vara tänkartypen. Det är tyvärr jag.
Önskar jag vore lite mer typen där saker och ting rinner av en som vatten på en gås…verkar mycket, mycket enklare!!
Det rinner inte av som vatten på en gås men nästan!
Men jag har den förmågan att låta saker höras in i ena örat och sedan slinka ut genom det andra! Så det andra kan minnas som jobbigt kan jag inte minnas.
Du är nog lite som jag, en iaktagare. Man ser dom där sakerna som ingen annan ser, sen blir det en tanke, sen blir det ett inlägg. Sen frågar dom man känner ”vad fan får du allt ifrån egentligen” men den processen är jättesvår att förklara.
Ja, kanske är jag det.
Fast inte i din klass, som skriver varje inlägg som en bra bok!
Lite spännande är dte allt, bra om man har svårt att komma på något att skriva om 🙂
Ja, det krävs ändå lite tankeverksamhet för att inlägget man gör ska vara läsbart. Blir det sedan lite roande så är det ju kul!