Det är många som läser den här boken om Allan, 100-åringen, som försvann ut genom fönstret.
Så även jag. och när jag ser alla andra som sitter går och står och läser den ute omkring, vill jag bara utbrista Visst är den bra? Har även gjort det och tänk vad nära man kommer varandra genast. Med främlingar. Plötsligt har vi något gemensamt. Ungefär som att börja samtala med någon i en hiss som har tvärstannat mellan våningarna…
En bok jag själv funderat på att införskaffa faktiskt, tyvärr börjar min hög med olästa böcker bli alltför stor. Skriver för mycket själv, hinner inte med att läsa längre. Har ej grej till dig inne hos mig, tänkte ge igen lite för förra året. Visst blev bilden bra.
Hm, om jag säger så här; jag tycker mycket om att ge bort fina små saker. Roligare att ge än att få helt enkelt.
Nu sätter du mig på pottkanten och jag förstår mycket väl att ditt inlägg tog mycket av din energi?! Men Tack KajsaLisa, jag ska göra mitt bästa.
Det kanske tar sin tid, jag får helt enkelt fundera…
För övrigt är boken väldigt rolig och lättläst. Ibland behövs de böckerna!
Jag har oxå tänkt läsa den ett tag. Och…den ÄR alltså bra??
Sluta tänk, ut och köp den direkt. Den är mycket rolig.
Hur han lyckas knyta ihop alla trådarna är smått genialiskt!