Etiketter

,

Hon skulle berätta om hennes åktur i Lisebergs nya helvetesupplevelse.

Tja, den såg väl inte så farlig ut. När vi väl satt där i underjorden och det började röra på sig, uppåt, så gick det sakta sakta. Jag tittade men blundade genast igen. Undrade vad jag gett mig inpå… Väl uppe på toppen så stannade eländet. Jag sneglade åt sidan men stängde ögonen snabbt igen. Tror jag hann skymta Mölndal? Sen sa det bara BOOOOOM och det gick så jävla snabbt ned. Jag har inget minne av några sista tankar, sista önskningar eller nåt. När vi gick av så sa jag ingenting. Vi åkte rulltrappan ned. Jag sa ingenting. När vi stod på betryggande avstånd sa jag att inte ens för fyrtio miljoner skulle jag åka den igen!

Det räcker för mig. Jag kommer ALDRIG åka atmosfear som går sakta upp i himlen för att några sekunder senare krascha ned mot marken. ALDRIG! I och för sig hade jag inte tänkt det innan, då min svindel och dödsångest hindrar mig, men nu tänker jag definivt inte åka den!

Annonser