Jag var bjuden på middag på mandolingatan. Underbar ugnstekt lax med sherrysås. Helt makalöst fantastiskt gott.
(En parantes kan vara att det var just till mandolingatan jag skulle vid ett tidigare tillfälle och då såg det som ett ypperligt tillfälle att inviga gps:en i mobilen. Gps:en som talade till mig helt utan förvarning och vem var jag då, som inte visste att det var möjligt? Lyssnade stint till varje ord som sades och hamnade så jädra fel. Genom Tingstadstunneln istället för mot Frölunda. Otroligt mycket fel med andra ord)
Denna kulinariska måltid kittlade alla mina smaklökar så god den var! Så naturligtvis så ilade jag till systembolaget så fort tillfälle gavs. En flaska sherry var målet. Jag irrade runt där inne bland alla flaskor. Visste inte på vilken avdelning jag skulle söka. Visste inte ens vad sjutton sherry var för slags dryck? Hur katalogiserar man en dryck som sherry? Frågade experthjälp i systembolagsskjorta. Lotsades fram till en hylla med sherryflaskor. Där skulle det ju då hummas en stund, för vad för slags sherry skulle det få lov att vara? Ja, vad visste jag. Sherry hör liksom ihop med äldre damer runt ett litet teakbord med virkad duk i min värld. Är det inte lite gammaldags?
Tur att personalen hade gått kursen i alla fall. När jag nämnde vad jag skulle ha den till så gavs jag genast förslag på sherry. Jag tycker om systembolagspersonal, för de kan allt som oftast sin sak.
Denna sherryflaska har nu i alla fall flyttats runt några gånger på köksbänken. Den där sherryflaskan som jag ilade iväg och bara var tvungen att ha. Till den där fantastiska rätten som jag bara måste få försöka tillaga.
Det är ungefär sju veckor sedan nu! Som jag inhandlade den där flaskan.
