kolmården

Etiketter

en utflykt, kolmården, upplevelse

Ok, Kolmårdens stora, nästan oändliga, parkering i en kass panoramabild. Vi trodde GIVETVIS att det är gratis att stå parkerad här!

Det enda som var bra med att tvingas betala parkeringsavgift var att det gick att lösa med ett sms. Men femtio spänn… trött i benen redan innan vi löst entréavgiften…

Ok priser antar jag. Det kan ju inte vara gratis att driva en djurpark.

Jag ställde mig i den ringlande kön som gav mig en betänketid på cirka femtio minuter, om jag skulle våga trotsa min svindel och åka med tonårskillarna upp i linbanan. Jag gjorde det och jag kom ihåg min svindel i ungefär tio sekunder. Sedan var den som bortblåst. Såklart var det en upplevelse. Vilken utsikt. Bara det! Så där åkte vi runt instängda i en bur i trettio minuter.

                                                         Ännu en kass panoramabild. På savannen.

Kolmårdens meny. Vi hade kall pastasallad med oss. Kalla oss snåljåpar eller smarta.

Givetvis gick vi på delfinshowen som var helt makalöst fantastisk. Jag grät som vanligt. Det var ju delfintränare vi skulle blivit! sa vi allihop efter showen.

Annonser

circus titan

Etiketter

upplevelse

Han stod utanför ica, med sin långa svarta kappa och stora mörka glasögon. Circus titan, Härlanda Park kl 17. Ja men visst. Varför inte? Så jag snappade åt mig reklambladet han höll i sin hand och åkte hem.

Väl därhemma övertalade jag sonen att följa med på en överraskning. Inte lättövertalad. Ville ha många ledtrådar, men hur ger man en endaste ledtråd utan att ge hela det öppna paketet direkt i handen?

Ja, du kommer att sitta ned, vara hemma igen om kanske max två timmar och kanske kommer du att skratta!

Han följde med. Men skrattade det gjorde han inte. Det var liksom inte en circus som man skrattade åt. Det var mer en uppvisning i konster. Som att jonglera med FEM fotbollar, stoppa gafflar i näsan (DÅ kräktes jag nästan), gå på lina, göra konster uppoch nedvänd… En skönsjungande gudinna sjöng sin aria såsom i en saga. Känslan av att befinna sig högt ovanpå trädtopparna på en stor fågel,  infann sig. Hon sjöng så vackert. Det hela var inlindat i en saga som handlade om en man som samlade på amuletter. Genom dem så tog han de övernaturligas krafter. Ja, ungefär så.

Jag frågade sonen om han tyckte hon sjöng bra och fick till svar att Det är ju inte house direkt!