Så länge vi är friska och mår bra så tänker vi inte så mycket döden. Kanske någon gång då man ska somna så poppar det upp tankar om döden.
De gånger som jag varit så där olyckligt kär så har jag tänkt på döden. Att jag likagärna kan lägga mig i ett hörn och självdö. Fast det hör ju tonårstiden till. Självömkan. Nu när jag blivit vuxen så av någon anledning känner jag mer och mer sällan det där pirret i magen.
För ett år sedan så trodde jag att jag faktiskt skulle dö. En sen kväll satt jag och väntade på bussen hem, efter jobbet. jag känner plötsligt hur jag får ont i bröstet. På vänster sida, där hjärtat sitter. Aha, hjärtattack på gång tänker jag. I väntan på bussen fipplar jag med min arbetsmobil, som jag kommer på inte har det där livsnödvändiga numret inlagt, ICE. Tänk om jag faller ned död och livräddarna inte hittar det numret i min mobil. (Min egen mobil har dött ut för att jag glömt ladda batteriet.) Vem ska då ringa hem till den lyxiga tonårsbruden och tala om att Mamma har kolavippat på trottoarkanten…
Bussresan hem blir till en plåga. Jag sitter och känner efter hur ont jag har. Illamåendet gror i bakgrunden. Jag är beredd att hoppa av vid varje stopp den förbannade bussen gör.
Skickar ett sms till tonåringen där hemma. Kan du möta mig vid busshållplatsen? Jag mår inte riktigt bra!
Hon möter mig vid busshållplatsen. Bär till och med min väska åt mig. Illamåendet försvinner. Istället börjar jag att hacka tänder. Något vansinnigt fort.
Väl hemma ringer vi Sjukvårdsupplysningen. De säger åt mig att uppsöka Östra sjukhuset. Nu!
Där spenderar vi så hela natten. Det tas prover och blod.
När blod ska tas och tappas upp i några glasrör vänder sig Dramaqueen bort, och säger Jag tål inte blod! Varpå den manlige läkaren med varma händer säger Du, det gör inte jag heller! Det får mig oxå att bli illamående! Jaha, där sitter Dramaqueen då och flirtar med MIN läkare. Inte ens när man är döende kan man få ha hela uppmärksamheten riktad mot sig.
Nåja, nu var jag ju då inte riktigt döende! Det visar sig efter att alla provsvar är klara att mitt hjärta är det inget fel på och alla provsvar är fina! Jag kan fortsätta att krossa andras hjärtan, tycker han med varma händer!
Läkaren trycker på mitt bröst, eller nej, han tryckte ovanför mitt bröst! Det gjorde fruktansvärt ont! Ytterligare en läkare kommer in, och de kommer tillsammans fram till att jag har BRÖSTMUSKELINFLAMMATION! Rekommenderas IPREN gel att stryka på. Så var det med det.
Inte hjärtinfarkt vilket jag ändå kände lite oro för, då vi har det i släkten.
PS. Jag märker att detta inlägg läses av många. Kanske googlade ni er hit genom att söka på bröstmuskelinflammation? Jag vet jag själv googlade och sökte i bloggar när jag drabbades. Visst vill man läsa det som vanliga människor skrivit. Jag vill bara säga en sak, när man googlar runt och hittar hemsk information, Tro inte direkt att det är det som drabbat er. Sök hjälp. Det kan vara bröstmuskelinflammation och det behöver inte vara värre än så! Man kan vinkla till det rätt bra när man sitter och läser själv och få det till att man själv är döende…
annamis 
Så kan det gå när man skjuter änglar och säger ”fuck love” nä skämt åsido så var det ju skönt att det ”bara” var bröstmuskelinflammation 😉 Sköt om dig vännen!
Tack. När dödsångesten sätter in är man inte så stor.
Jag är en av dem som googlat mig hit via bröstmuskelinflammation 😉
Har ont på båda sidor, tänkte först att det var något med lymfkörtlarna men jag hittar inget.
Känns mer som att det sitter i musklerna.
Kanske är det överansträngning pga. praktik på förskola (många småbarnslyft) i kombination med ryggsäcks-kånkande av skolböcker.
Ska pröva Ipren-gel!
PS. min far åkte in akut för liknande smärta i ena sidan av bröstet, det visade sig vara infektion (lymfsystemet) + panikattack (pga. rädsla för ev. hjärtattack).
Känns tryggt att sjukvården tar det på allvar! DS.
Hej där
Jag fick förmodligen min bröstmuskelinflammation genom att jag gick med en hund några dagar tidigare, som drog och ryckte väldigt mycket i kopplet!
På sjukhuset så tog de mig på största allvar då jag kom. En smärta som är identisk med en infarkt ska man ta på allvar.
De tryckte ovanför bröstet på mig, och det var där det smärtade.
Använd iPren, men kanske borde du även ringa sjukvårdsupplysningen, Tel 0771 703150.
Jag håller tummen för dig såklart!
Jag har googlat mig hit…
Har sådan jävla värk i höger sida bröstet när jag rör höger arm.
och när jag tar emot mig när jag ska sätta mig eller ska trycka ifrån då jag ska resa mig.
Gör lite småont när ja andas med, men inte i lungtrakten, utan en handflata ner från från högra nyckelbensfästet. Gör även ont när jag trycker. Så antar att jag fått en muskelinflammation…
Hej där
Jag hade också ”jävla” ont som du kanske förstod. Ungefär en handflata ned från nyckelben. Precis ovanför där bröstet börjar kan man kanske säga.
Jag hade dock inte ont när jag rörde min arm.
Men du, anta inte vad det kan vara, utan ring sjukvården så de får kolla dig! Hoppas det känns ok?
Hej! Jo jag googlade mig hit också.. Det finns ju inte så mycket ren fakta rund Bröstmuskelinflamation på nätet, vilket jag tycker är lite märkligt! Jo jag fick min diagnos för ca 1 år sedan, läkaren sa att jag skulle köpa Voltaren på apoteket för att lindra inflamationen, men jag tålde inte dom och blev jättedålig! Sen har tiden gått.. jag har problem till o från, smärtan blir mer påtaglig vid stress o snöskottning. Jag har även panikångest och medicinerar för det.
Din blogg här är bra för alla oss med samma problem!
//Må gott
GS
Tack för din trevliga kommentar.
Visst är det bra att kunna googla och finna info från verkliga människor. Jag har förstått att det är många som googlar på bröstmuskelinflammation och hamnar här hos mig. Inte så många som skriver något om de blev klokare men jag hoppas ändå det. Andras erfarenheter är ju alltid intressanta! Jag kan också fortfarande känna mig öm och jag aktar mig för hundar som rycker i kopplet.
Åh … är det bröstmuskelinflammation jag kanske har haft … fast mitt onda satt mitt emellan brösten … och gav samma ”nära-döden-upplevelse” . Nu efteråt tror jag att det mesta berodde på stress.
Det är bra att få sig en tankeställare i alla fall … på sätt och vis.
Kram!
Ja, stress kan nog ge ungefär samma känsla kan jag tro.
Jag vill helst få mina tankeställare på andra sätt… inte genom att jag tror jag ska dö. För det trodde jag verkligen.
Har just nu googlat mig hit till denna sidan. Har mått för j-ligt dåligt nu senaste veckan. Det hela började i slutet av juli. Ringde vårdcentralen eftersom jag skulle resa bort. Fick besked på telefon att det måste vara muskelinflammation så jag for iväg med den tron. Kom sedan hem och kände fortfarande detta konstiga i bröstet. Hade då ont mitt emelann brösten lite längre upp särskilt när jag hostar och nyser. Men tiden gick o det blev inte bättre så jag ringde VC igen. Fick komma. samma besked plus att jag fick göra en lungröntgen. Inget fel men jag mådde ändå inte bra. Men nu blivit orinerad att äta IPREN vilket jag börjat med nu eftersom denna veckan varit mycket värre. Det onda flyttar runt. Först hade jag väldigt ont på vänster sida långt upp och sedan i höger sida precis där bröstet börjar och tyckte också det kändes i armhålan. Sen går man där och trycker och känner så man inte har några knölar och det gör säkert att man får ändå mer ont. Har nu skickat en egenremiss till sjukhuset för att se om jag kan få en ordentlig undrsökning men vet ej hur lätt det är. Det känns jobbigt att hela tiden gå och fundra på om det verkligen är bröstmuskelinflammation
Vad länge du har fått gå och oraoa dig. Det känns ju inte ok.
Jag minns ju själv den nära-döden-känsla jag hade och gå runt och ha den i över ett halvår hade jag definitivt inte stått ut med.
Jag åt inte IPREN utan använde salvan på huden vilket hjälpte mig. Hade du haft någonting som inte borde vara där så skulle det väl ha upptäckts då du lungröntgades kan jag tycka.
Att ge besked via telefon att det måste vara muskelinflammation låter ju underligt. De brukar inte vilja ge prognos över telefon. De gav inga indikationer på det då jag ringde, utan rådde mig att ta en taxi till sjukhuset på direkten. Vilket jag också gjorde.
Jag hoppas innerligt att du står på dig och får hjälp. Meddetsamma. Jag bor i Göteborg själv, men staden du bor i borde ju inte avgöra hur fort du får hjälp!
/A.
Tack för att det finns någon som vet hur det känns. Undrar så hur det kändes exakt hos er. flyttade smärtan runt på olika ställen ovanför bröstet. Gjorde det mer omt vid hosta och nysning. Det var så et började hos mig. Har snart ätit Ipren en vecka nu. Borde det inte ge med sig om det är inflammation. Förresten när jag var på Vårdcentralen skulle de skicka en remiss till sjukgymnastiken men inte hört ett ord från dem.
Orolig
Nej, min smärta flyttade inte runt.
Kanske ska du prova att köpa IPREN salva och stryka på? Det hjälpte mig. Men nöj dig inte, med att vänta in remisser och annat, utan ring Sjukvårdsupplysningen Tel 1177.
Ring sen närmaste sjukhus, tala om att du är allvarligt orolig, hur länge du gått med denna smärta och oro. Jag får en känsla av att ju mer orolig man låter, desto mer tas du på allvar. (När jag trodde jag var döende i malignt melanom så fick jag omgående tid och hjälp. )
Du ska inte behöva gå runt med den oron du har!
hej orolig, min smärta flyttar runt och har haft detta i 2,5 år nu, tänk på att inte smörja in dig med voltaren för länge för då ger det ingen effekt.
Hejsan
Var tvungen att svara dig eftersom jag googlat mig hit och har precis samma symptom, känner att dom inte tar mig på allvar på vårdcentralen och det ger en ångest ju att gå med smärta där, har haft det till o från i två år nu…inte kul!
Jag vidarbefodrar såklart!! till orolig
(blir samtidigt förbannad på sjukvården som inte tar dig på allvar. Ställ dig upp och skrik. KRÄV en remiss!!)
Hej, Har oxå googlat hit och upplevt exakt samma känsla, dvs att smärtan flyttar runt på båda sidor, stundtals även där revbenen går ihop fast lite snett upp till vänster. Har varit på vårdcentralen där de mest konstaterat att det ”antagligen inte är varken hjärta eller lungor” samt ringt sjukvårdsupplysningen i stunder av desperation när det varit extra obehagligt. Fick igår rådet att börja äta ipren så vi får se hur går. Sömnbrist och stress kan säkert vara bidragande faktorer för min egen del men det blir tillslut ett ekorr hjul då man sover dåligt just pga rädsla över vad som hänt.
Blir dock lite förvånad över hur lätt läkarna ser på saken – om man till exampel fått höra något i stil med att ”vi vet att detta gör ont och är extremt obehagligt MEN det är ingenting farligt” så hade man kanske kunnat känt sig en smula lugnare. Hur vi förmedlar ett budskap är oerhört viktigt.
Nåja nu är det tredje veckan så vi får se vad som händer.
Hej. Googlade hit faktiskt! När du hade ont i brösten, kunde du lägga dig på mage utan att det kändes? .. Jag är sjukt öm och får ont vid minsta beröring, kan inte lägga mig på mage och det gör extremt ont. var det likaså för dig? tacksam för svar!
Jag fick ju konstaterat bröstmuskelinflammation en sen natt på Östra sjukhuset.
Jag spenderade natten både sittande och liggande, fast då på rygg, med diverse tekniska prylar inkopplade. Efter att jag kommit hem därifrån hade den värsta smärtan lagt sig. Jag minns ingen smärta då jag låg ned på mage, men jag ligger så sällan på just mage.
Hoppas du snart får svar på vad det kan vara för smärta du har. Ring sjukvårdsupplysningen, de kan en hel del. /a.
Hej, jag tror mig med ha bröstmuskelinflammation. Till en början var jag inställd på bröstcancer även om jag inte kände någon ny knöl men ömheten/”träningsvärken” gick bakåt under armhålan och fantasin om spridning till lymfkörtlarna gick igång. Blev undersökt av doktor som inte kände några knölar. Jag känner även en stickande känsla i vänster bröst mot mitten av bröstkorgen när jag rör där. Mitt hjärta var det inget fel på (tog EKG), inte anfådd så doktorn var rätt säker på muskulärt problem. Skulle prova att äta Ipren några dagar och det kändes bättre men ömheten kom tillbaka igen. Har nu i dagarna insett att detta nog uppstått av att jag har tokstressigt både på jobbet och stor oro för sjuka familjemedlemmar så jag har omedvetet gått och spänt kroppen under lång tid (9 månader). Pratade med doktorn idag igen och som nu sa att jag ätit Ipren för kort period så nu ska jag äta Ipren i 7-10 dagar. Håller tummarna för att det försvinner för det är sjukt oroande att känna så här. Har dock även en tid bokad på bröstenheten om ett par veckor för att utesluta ev tumör.
Skönt att höra att du blir tagen på allvar och att du har fått en tid bokad för kontroll.
Denna ovisshet man lever i är oerhört påfrestande.
Jag håller tummen för dig!
Jag har haft bröstmuskelinflammation i 2 halv månad och de börjar bli bättre nu efter par läkare och ätiti smärtstillande och anti flammatoriska pepprat.
Mycket vila bra, promenader med bra skor och stretcha försiktigt är bra..
De man inte ska göra vilket jag gjorde var att googla dem här symptomen, de skrämde verkligen upp en. Jag besökte Akuten 2 gånger, då man trodde att man har fått hjärtinfarkt, eller blodpropp. Med blodprov och EKG, helt perfekta värden , så var naturligtvis bara en inflammtion i bröstet.. Men man får räkna med en 3 månaders period…
Tack för det, man ska inte googla på några sjukdomar alls egentligen. Eller symptom rättare sagt. När jag googlade på min brunröda fläck på ryggen så visste jag definitivt att jag hade en allvarlig form av malignt melanom!
När jag sedan kom till läkare så kastade han bara en hastig blick för att ganska snabbt konstatera att det var ofarligt.
Vad bra att du skriver om hur det var för dig, med din bröstmuskelinflammation, då jag vet att många läser!
Men att söka läkare för detta är nog ändå det rätta. Dels för att symptomen kan liknas vid hjärtproblem.
Har också googlat mig hit och har precis liknande symptom som många av er. Det liksom värker till då och då både i mitten av bröstkorgen och vid armhålorna och även under bröstet. Har också en gång tidigare i höstas varit in till akuten med liknanade och de konstaterade att jag inte hade fel på hjärtat i alla fall.
Kan tillägga att jag har en nackskada efter ett fall rakt bak på asfalten som spökar med mina muskler (whiplash syndrom av andra graden) och då sa min massageterapeut att har man nackproblem så är det nästan att vänta att man får inflammation i bröstet till och från resten av livet så jag knaprar Ipren igen och hittills har det funkat, men så har jag knaprat det till och från lite då ioch då i perioder då jag haft problem. Äter även andra smärtstillande mot min kroniska nackvärk, men för bröstet hjälper hittills Iprenen.
Lycka till och bli bättre ni med. Kram
Trevligt att du delar med dig. Tack.
hej jag har också googlat mig hit, jag har bröstmuskel vävnadsinflammation och har haft i 2,5 år nu och inte blivit av med det. tyvärr så hittar jag nästan ingenting när jag söker på det men det är samma smärtor vi har iaf, du vet inget annat man kan ta för det? för jag kan inte äta ipren har för klen mage
och har redan testan voltarengel och zon, det hjälper inte så bra, inte för mig iallafall.
Men OJ, vad länge du har gått omkring och haft inflammation! Jag undrar Har du träffat läkare, men såklart du har när du haft detta så länge.
Stå på dig skulle jag vilja säga. Kanske någon som läser detta kan komma med tips till dig?//
sent svar men ja det hoppas jag också , har besökt läkare är typ stammis där 😉 fick det genom att jag dansade för mycket tror dom..:/
Hejsan!
Googlade på bröstmuskelinflammation, och din blogg var det ENDA som kom upp!…Tack för att du skrivit om det!
Mina symtom började för ca två veckor sen, då jag rensade ogräs (!)…Kände hur det smärtade till i vänster sida, vid revbenen…gick in och tog det lugnt ett tag, då jag allvarligt trodde att jag var på väg att få en hjärtinfarkt!…
Hur som helst, så¨lättade det efter en stund…men släppte inte helt. Fortsatte sådär i några dagar, så för en vecka sen, hade jag mer konstant ont. Skulle jobba kväll, och kände mej verkligen orolig. Åkte iväg tidigare till jobb, och då jag jobbar inom vården, passade jag på att be arb.kollegor om att ta ett blodtryck. Detta var självfallet lite högt, då jag ju var väldigt orolig. GOOGLADE sedan…vilket man ju INTE ska göra…för där stod ju…att vid bröstsmärtor längre än 15 minuter..ring 112!
Åkte iaf till akuten, där man konstaterade att EKG och blodprover var bra…så förmodligen var det en sträckning eller inflammation. Ordinerades att äta IPREN eller gärna Voltaren…Har nu ätit Ipren fulldos i fyra dagar…inne på femte dagen…o än så länge har det inte hjälpt nämnvärt…En dag hade jag så ont, att jag inte kunde plocka upp handduken från golvet, när jag duschat. Oftast lättar det lite utefter dagen. Smärtan går även ut i ryggen.
Har även provat att stretcha, men tycker inte att det hjälper. Hoppas att TIDEN läker ut inflammationen…
Tack än en gång, för att du skrivit om detta, samt att andra lämnat kommentarer, där man kan jämföra och faktiskt bli lättad!
Kram Git
Man kan bli så skrämd när man googlar om symptom på krämpor, eller prickar som man ha på sin kropp. När jag googlade själv om malignt melanom så dömde jag ut mig själv som allvarligt sjuk relativt snabbt. Jag hade den värsta sorten!
Nu behöver det ju inte vara så. Därför vill jag skriva om min erfarenhet när jag fick bröstsmärtor, skakningar och trodde att jag var döende. Självklart så ska man ta sina smärtor på allvar. MEN det behöver ju inte vara ”mer än” en bröstmuskelinflammation. Och då kan man ju pusta ut.
Självklart förmedlar jag vad du skrivit till andra.
Lycka till!//Anna.
har preciis samma sak. Läkaren konstaterade också inflammation i ”bröstkorgen”. Äter Ipren, är nu inne på 6:e dagen och det hjälper faktiskt. Jag trodde också jag hade åkt på nåt allvarligt. Typ blodpropp i lungan eller lungcanser då det kändes som om jag hade ont i lungorna och smärtan gick ut i ryggen. Fy fasen vad ont jag hade! kunde inte ens ta djupa andetag pga. smärtan. Jag ska ta 3 st ipren om dagen i 5 dagar. Sen 2 st ipren i 5 dagar. Totalt 10 dagar med andra ord. Med vänlig hälsning Maggan
Ja, jag är ännu en av dem som googlat mig hit! Jag är just nu livrädd eftersom jag i två veckor varit öm och väldigt svullen på sidan av vänster bröst, från armhålan och en decimeter nedåt, och smärtan strålar ut i bröstet – ibland molande, ibland som knivhugg. Kan absolut inte ligga på sidan, och det gör för ont att ha bh.
Det kanske inte låter som så mycket att vara rädd för, men eftersom jag opererades för livmoderhalscancer i januari är jag kanske överdrivet nojig att det ska handla om inflammatorisk bröstcancer. Bröstmuskelinflammation vore en väldigt mycket lugnare diagnos. Det vore helt enkelt inte rättvist att få två cancerdiagnoser samma år när man är 28 år… Å andra sidan är sjukdomar sällan rättvisa.
(Min läkare är på semester och jag känner mig så himla otrygg vid tanken på att gå till någon jag aldrig träffat förut, orolig att hen inte ska ha förståelse för min rädsla och bara fnysa åt mina besvär…)
Jag hoppas att du nu har träffat din läkare och fått lugnande besked. Jag vidarbefodrar detta ut, kanske någon annan känner igen sig?!
Hej,
Skönt att läsa om en inflammation för en gångs skull och inte en infarkt. Jag är 22 år gammal och har sedan två veckor tillbaka haft ont i bröstet, på olika punkter. Inte hela tiden, utan då och då. Även ut lite i axelbladet! Jag har ett stillasittande jobb framför en dator och undrar nu om jag kan ha gjort någon överansträngning?
Det började i Turkiet, då jag simmade mycket. Vad tror ni? Kan det vara något annat än en sträckning/inflammtion?
Veckan innan jag åkte till Turkiet var jag på en vanlig kontroll, då undersöktes både lungor och hjärta. Inget EKG, men doktorn lyssnade på hjärtat samt lungor.
Har sedan en lång tid även lidit mycket med oro och ångest. Vet inte om det kan bero på det!?
/ Anna K.
Inflammation?
Jag fick min inflammation troligen av en hund som drog och ryckte i ett koppel hastigt, trodde min läkare.
Ändå bör din oro bli stillad och den oron kan bara en kunnig ge dig. Gå till Vårdcentralen om det inte nu är bättre.
Ännu en som hittade denna sida via Google. Som nämnts så var det konstigt nog den enda som kom upp… För två lite över 2 veckor sedan åkte jag in akut till sjukhuset pga av ordentliga bröstsmärtor på vänster sida, hade även andningssvårigheter men om det berodde på dödsångest framgick aldrig.
Väl där blev jag snabbt omhändertagen givetvis men de kunde avfärda både blodproppar och hjärtinfarkt via EKG och blodprover. Goda nyheter absolut! Men jag blev hemskickad med Citodon och en muskelinflammationsdiagnos.
Eftersom jag fortfarande hade ont och blev beordrad att vila stannade jag hemma hela veckan ifrån jobbet, men eftersom jag fortfarande var beroende av smärtstillande och fortfarande hade smärtor vid hjärtat så besökte jag min vårdcentral efter 7 dagar. Där börjar det jobbiga, vår sjukvård är så förbannat byråkratisk och allt ska gå enligt deras papper. -”Proverna visar goda resultat du är frisk!”, får man höra. -”Men, jag kan inte göra några som helst vardagssysslor, jag mår bäst när jag ligger ner och kan inte låta 4 timmar gå utan starka smärtstillande, jag har fortfarande jätteont!”-”Jamen du kan nog jobba ändå, dina kollegor får anpassa sig”.
Efter många om och men och en hel del förnedring fick jag tillslut en sjukskrivning på 1 vecka. Jag hoppades på bli bättre innan dess för jag tillhör inte dom som VILL vara hemma utan trivs bäst bland folk och att vara sysselsatt.
Men idag var jag på vårdcentralen igen för att be om en förlängning på bara några dagar då jag började känna mig bättre, men fortfarande inte kan diska utan att vila efteråt och fortfarande drabbas av smärtor mellan värktabletterna. Läkaren på sjukhuset förut sa till mig att denna läkningstid är lång ca 6-8 veckor och nyckeln är att inte anstränga sig. Jag har ett väldigt stressigt och tung arbete med många tunga lyft och nu i juletider är det värre än någonsin. Men läkaren på min vårdcentral nekade min förlängning så jag är tvungen att gå till jobbet imorgon och är jätterädd för hur det ska kunna gå.
Jag är ledsen att det här blev ett långt inlägg men jag blir bara så arg och ledsen att det ska vara så här. Att det är allt eller inget, friskförklarad eller dödssjuk. Jag tycker inte att jag begärde för mycket.
Jag undrar hur ni andra har haft det med eran muskelinflammation? Hur länge har det pågått? Vart ni sjukskrivna? Hur länge? Och vad gjorde ni för att bli bättre? Tack för att du skrev om din inflammation så man åtminstone kunde läsa om någon som haft samma sak.
Hej Christina.
Be inte om ursäkt för att ditt inlägg blev långt. Vi delar ju kunskap med varandra. //Anna.
har muskelinflammation efter att ha hostat pga förkylning det gör ont i bröstet in under armhålan ner i sidan och ut i ryggen får panik ångest av detta har pratat med sjukvårds rådg där man sa att detta är en bröstmuskel inflammation voltaren hjälper ett tag undrar hur länge det kan sitta i det gör ju ont att andas mellan varven ångesten kommer väl för att jag tänker på både hjärtproblem och bröstcancer men när det svullnar under armhålan och ner i sidan så är det inte så konstigt om man blir rädd och aldrig kunde jag tro att man skulle kunna må så dåligt pga en bröstmuskel inflammation heller. känns som nålstick in under bröstet på vänster sida mellan varven och ibland smärtar det så jag inte orkar gör ont i skuldran till och med. in andning gör ont och att sitta svullen på revbenen ja hörrni att man kunde må så dåligt av en muskel inflammation som sagt det har jag aldrig kunna tänks mig.
Ahh så sköt att de de bara var bröstinflamarion sån lättnad. Själv har jag också väldigt ont under mitt vänstra bröst speciellt om man trycke till där gör de fruktansvärt ont . Ringde vårdcentralen och jag har fått en tid den 8/7-13 känns evigheter dit , hoppas allt visar sig vara bra men är väldigt orolig 😨
Tycker det e skönt att läsa ditt sista stycket din text. Jag sitter själv med samma känsla… Läkaren sa dock att det INTE är bröstcancer men inte helt vad det annars kunde vara… höll det i mer än en vecka skulle jag komma igen…
Hej! Har hittat till denna sidan då jag sökt efter något som kan ge mig svar på mina kramper runt hjärtat. Var inne akut får 2 veckor sedan, alla prov var bra. Men kramperna består och kommer när man minst anar det. De nämnde aldrig något om bröstmuskelinflammation på akuten. Läser att Iprensalva är använd. Blev du bättre utav den?
Hej
När jag spänner bröstkorgen ömmar det i mittbenet, inte utanpå men inuti.
har gjort det i flera år, undrar ofta över det.
Jag googlade mig hit, liksom en del andra som lämnat en kommentar. Vet ej om denna blogg är ”aktiv” fortfarande, men jag skriver i alla fall. Bered er på en bibel, men jag själv tycker det finns för lite info om detta när man googlar..
För ca 3 år sedan hade jag ont åt bröstet i flera dagar, gjorde inget åt saken eftersom jag tänkte att det säkert var vanliga ”knip” i hjärtat/lungorna, det kan ju liksom hugga till lite ibland när man andas in, utan att det behöver vara nåt farligt. Ung och dum trotsade jag smärtan och gav mig iväg på fest, fick pausa partajandet otaliga gånger för att gå iväg och försöka andas, så ont gjorde det. Dagen därpå bar det iväg mot akuten, smärtan blev bara värre. Väl inne på sjukhuset eskalerade det, jag hade så ONT att jag trodde jag skulle DÖ! Fick ingen luft, låg och kippade som en liten fisk där på britsen. Läkaren kom in, inte en sekund för tidigt, och kände på mitt bröst. Eftersom det gjorde ont när jag andades, konstaterade han att det inte gällde hjärtat, utan snarare lungorna. Efter att han tryckt på mitt bröst (AJ!!) så drog han slutsatsen att det handlade om vänster bröstmuskel, och alltså inte lungorna.
Jag har en väldigt stark känsla av att jag fick en spruta i skinkan, säkert smärtstillande, och dessutom är jag 99,9% säker på att jag fick med mig ANTIBIOTIKA hem, som jag åt i 10 dagar och sen var det bra – smärtan var borta.
Nu har problemen kommit tillbaka, men inte alls lika skarpt som förra gången, vilket har resulterat i att jag inte hamnat på akuten utan jag har dragits med smärta i bröstet i närmare 6 månader nu – onda hugg åt hjärtat och känslan av att nåt är konstant fel, fel, fel i bröstet. Man känner ändå sin kropp.
Ringde hälsocentralen och förklarade att jag haft bröstmuskelinflammation förut och att jag var orolig. Sköterskan (?) svarade för övrigt att ”NEHE DU, du kan INTE ha fått antibiotika för detta”, vilket jag vet att jag fick.. Jag gick i alla fall dit och gjorde ett EKG och tog test för att kolla benägenhet för blodproppar (åt p-piller, var nojjig för att min mor precis fått en propp, trodde jag hade fått en i lungan) men inget utav testerna pekade på att något var fel. Så läkaren skickade hem mig med ett peptalk om hur ung, frisk och stark jag är; ”Kör på, träna, gör din grej! Du är helt kry!”
Jag lydde, och kom tillbaka typ en vecka senare när hjärtat nästan rusat ur bröstet på mig under benböj på gymmet, det var otroligt obehagligt, och smärtan var inte borta utan snarare värre. Jag fick träffa en ny läkare, som tog mig mer på allvar, han sa att han inte kunde se nåt allvarligt när han tryckte på mitt bröst och lyssnade på mina lungor, men att det inte alls var omöjligt att mina bröstmuskler var inflammerade igen. Han skickade en remiss till lungröntgen och jag fick äta smärtstillande och antiinflammatoriskt (Pronaxen) i en vecka.
Smärtan var kvar. Flera veckor/månader senare fick jag svar från röntgen, som sa att det finns tecken på inflammation i mitt bröst. ”Ät mer Pronaxen”.
Det hjälpte inte. Nu vet jag inte längre vad jag ska göra, gå till en sjukgymnast? Kräva att jag får en annan medicin? Orkar inte. Det gör ont varesig jag tränar eller inte, så nu tränar jag, tänker att det mår jag i alla fall bra av och håller en tumme för att det inte ska sprida sig till hjärtat så att jag dör. Ska det behöva vara så?
Jag har nu kollat upp vilka tabletter jag fick, det var inte alls antibiotika, jag får be om ursäkt till den sura sköterskan. Diklofenak var det jag åt, i en vecka.
Hej där
Sökte på om man kan smörja med Voltaren ovanför hjärtat efter att ha ont på vänster sida om mitten på bröstkorgen, ibland gör det ont när jag går och ibland inte, det kommer och går med det onda, trodde att det var fel på hjärtat så jag var in på akuten och de kollade blodtryck och tog troponin prov för att kolla hjärtinfarkt, EKG togs och alla prov var bra, då visade det sig att jag fått något knas med nåt revben efter att jag sträckt på mig lite för mycket, det small till och det var orsaken till allt detta, att man skulle tro att det var fel på hjärtat. Så man kan bli lurad ibland av ofarliga saker, men ändå skönt att veta att det inte är nåt fel på hjärtat. Tänkte skriva detta ifall det kan vara till hjälp för någon annan. Ha det bra allihopa och sköt om er.
Har hafft detta problem sedan 10 års ålder är nu 28 och kniv huggen blir allt oftare och brutalare i hjärt området, det sitter en permanent tryckande, en slags sprängande kännsla vid hjärtat/revbenen/musklerna som vägrar att släppa…. och sedan kommer döds knivarna vilande lr inte spellar ingen roll och då måste man först försöka ta så små andetag som möjligt och röra sig sakta till sängen och försöka hitta en liggande eller sittande position sen blir man extremt kall svettig på händer och fötter så de ba rinner efter ett tag och blir extremt orolig och tror man ska ska dö….men enligt sjukvården i Sverige så värkar det som att man måste sticka in en riktig kniv i hjärtat för att man ska få en uppmärksamhet för kropps scanning…..blir så iiini heeeelvete lack påt……vafan e ju lixom mer eller mindre en kamera som fotar en och det tar max 1 minut att genomföra. helveteeeeee