Etiketter
Häromveckan kom sonen hem från skolan och förkunnade att han numera lyssnar på death metal. Jag besvarade detta med att han får lyssna på precis vad han vill MEN vill han lyssna på death metal så gör han det på sitt rum. Med dörren ordentligt stängd!
Han vet mycket väl att jag inte alls tycker om denna ”musikkonst”. Han fick säkerligen den reaktionen som han väntade sig.
Jag försvarar mig med att jag tycker om det mesta i musikväg. Eller kanske ska jag säga att jag kan lyssna på det mesta i musikväg. MEN death metal och när man svänger tunn plåt och får det att låta som om det åskar, det kan jag verkligen inte lyssna på!
Jag undrar vad som hände sedan? Jag hörde aldrig någon dödsmetall på högsta volym. Kanske var det hela helt enkelt ett test? Hur reagerar morsan? Var går gränsen?
Jag har hittat en hel del metal som jag fallit för tack vare mina barn.Jag har dock inte riktigt koll på alla dessa undergenrer.
De har fått mig att tycka om viss musik också, det smittar ju det där med musik.
Jag har alltid uppmuntrat musik i vårt hem, men dödsmetall och dessa avgrundsvrål kan jag inte med!
Då provar jag igen, det är svårt för mig att göra kommentarer.
Men jag tycker som du, death metal är lite väl tufft
Är det blogspot som krånglar eller känns det inte bekvämt? Trevligt i alla fall med kommentarer.
Death metal är verkligen vad namnet beyder!
Hahaha, det försökte sonen med här. Funkade inte. Jag gillar sådan musik. Dottern däremot revolterar ordentligt. Hon lyssnar på dansband. Det fixar jag inte.
Oh no!! Är det möjligt??
Alltså, jag kan med all musik UTOM just death metal! Klart hellre dansband.