Etiketter

Frallan jagade en fågel. Buskfågel brukar jag kalla dom för de brukar hålla till därinne bland buskarna och sprätta. Någon slags trast kanske?
Denna fågel var skadad så det där med flygningen gick inte så värst bra. Den liksom studsade upp från marken och damp sedan ned igen. Upp och ned.
Givetvis väldigt intressant för en hund. Jag tröstar mig med att vilken hund det än varit så hade detta varit högst intressant.
Frallan fick tag i stackarn en gång innan jag hann fram och sedan ytterligare en gång till då hundrackarn gled ur min hand.
Fågeln låg på mage då jag kom fram. Jag vände den något. Den var naturligtvis utmattad och rädd.
De få sekunder jag tänkte att den nog inte skulle överleva, med ryggen åt den, det räckte för en skata att sno åt sig fågeln. Flyga några meter bort med buskfågeln och där stanna upp för att, ja, hacka ihjäl den hjälplösa rädda skadade fågeln.
Det blev ett hemskt liv runt omkring. I de bladlösa buskaget fullkomligt skrek småfåglarna åt skatan.

Jag kunde inget annat göra än att låta naturen ha sin gång och kände mig väldigt väldigt besviken på min lilla hund. Hur kunde hon attackera en redan skadad fågel? Min söta lilla hund som tonåringarna pussar på munnen trots att jag nyss sagt att hon ätit kattbajs… Denna bedårande lilla fralla är en riktig best.

Skator är hemska fåglar. Säkerligen smarta kloka och trogna sin trolovade livet ut.
Här fick i alla fall skatan noll pluspoäng av mig. Såklart vet jag naturens gång osv men att se detta på bara några meters håll var inget roligt alls.

Såna här händelser kan följa mig i flera dagar.

Annonser